Katterna som skulle avla guld – en berättelse om hur snabbt allt kan förändras
En gång för inte så länge sedan, fast i ett tidigare liv, skrev jag till KKS. Familjens sista katt hade rest över regnbågsbron någon månad innan, nitton år gammal, och lämnat hus och hjärtan tomma. Vi ville inte ha flera katter. Men vi kunde inte leva utan. Vad göra? Jo, vi kunde hjälpa ett par hemlösa katter, tänkte vi. Kanske bli stödhem? Hade KKS månntro behov av ett?
Två veckor senare hade vi nio katter i huset. Trodde vi. Fast vissa hade med sig en obekant faktor som bagage. Så numera är nio lika med tjugotre.
Berättelsen börjar långt ifrån mitt hem. I en värld jag knappt kan föreställa mig. Där finns det en kvinna som saknar pengar och får en idé – som många andra har fått före henne. Hon tänker att hon kan tjäna pengar på att avla och sälja kattungar. Långhåriga kattungar.
Att långhåriga katter är värda mer än korthåriga är ett faktum. Så långt en smart idé. Att man kan tjäna pengar på att sälja kattungar är däremot en myt. Enda sättet att tjäna pengar på kattungar är genom att ge både mammorna och deras ungar ett dåligt foder med för lite näring och samtidigt strunta totalt i veterinärbesök – och då pratar vi djurplågeri, inte kattavel.
Men kvinnan tror på sin idé. Så hon skaffar katter. Massor av fina, långhåriga blandraskatter i alla möjliga färger. Minst en av dem är en hankatt. Och till honom minst åtta honkatter. Men sannolikt fler då det redan har sålts några katter när KKS blir inblandat.
Hur länge kvinnan har sysslat med sin oseriösa avel och hur många som har såld katter till henne, eller köpt katter av henne, vet nog bara hon själv. Min naiva förhoppning är att ingen katt har farit mer illa än de som kom till oss när allt blev fel. För det blev det. Väldigt fel.
En sak är att ha hand om 10+ katter och försöka avla på dem när man är frisk och har en god ekonomi. En helt annan sak är att ta hand om något som helst om man lider av svår psykisk ohälsa – vilket kan drabba oss alla (så döm inte). Det senare är receptet på en total katastrof.
Kvinnan drabbas av en psykos. I tron på att någon förföljer henne, slänger hon in alla katter i sin husvagn. Sedan flyr hon. Med husvagnen efter bilen. Samtidigt försöker några släktingar att få henne att lugna sig och stanna. De lyckas inte. Polisen kallas dit. De lyckas. Efter en lång biljakt kommer de ifatt en psykotisk förare i en obesiktigad bil som drar en lika obesiktigad husvagn full av katter. Polisen omhändertar föraren. Och lämnar kvinnans släktingar ensamma att ta hand om hennes katter och fordon. Varsågoda.
Här hamnar ärendet hos KKS. Och här får jag svar på om KKS behöver ett stödhem. Nu gör de. Akut. Kan vi ta in nio katter som sitter i en husbil mitt ute i ingenstans i sommarvärmen? Vårt hus är enormt. Jag har sommarlov. Erfarenhet har jag massor av. Både som före detta uppfödare av Maine Coon-katter och innehavare av godkända kattpensionat. Jo, det kan vi.
När kvinnans släktingar kommer med katterna är det i tejpade flyttkartonger, inte transportburar. En är lös i bilen. Två saknas. En sprang bort när den skulle lastas i bilen och är kvar vid husvagnen. En annan kom aldrig med när ägaren flydde från sin bostad. I början känner jag nära nog panik. Hur ska jag få in de här katterna i huset utan att riskera att de springer iväg?
Katten som är lös i bilen, en stor sköldpaddsfärgad tjej, visar sig att vara kolugn och cool. Och dräktig. Hon ligger ovanpå flyttkartongerna och låter sig villigt flytta in i en transportlåda och upp på rummet där gänget ska få bo i medan jag får koll på läget.
Vi lyckas bära in resten i flyttkartongerna. Två kartonger är tomma. En innehåller en katt för mycket. Chauffören vittnar om att det var lite ”High Chaparall” där bak under färden. Jag tror honom.
När alla sju är inne gör jag status. Tjejerna verkar okej och har mest lite rinniga ögon. Ett par av dem verkar skärrade. De flesta är mest törstiga och nyfikna. Hankatten däremot är i ett sorgligt skick. Hans långa päls sitter i små, hårda knölar, så tovig är den. Han är skräckslagen. Öronen är fulla av gegga och han är tydligen fertil.
En ung blåcreme tjej har en bula på magen som gör mig konfunderad. Hon är alldeles för ung för att bli mamma. Men ändå. Min erfarenhet säger att hon har bebisar i magen. Tonåring eller ej.
Det är fredag. Helgen går med att lära känna katterna. Och komma på namn. Vi kommer överens om att köra godistema. Hankatten blir Mars – i hopp om att han får lite mer självförtroende på köpet. Han gömmer sig vid minsta ljud, är tydligen lägst i hierarkin och markerar, tack och lov, inte. Den dräktiga snyggingen som åkte bil med stil ovanpå alla kartongerna blir Geisha. Tonårsmamman blir Estrella. En tolv veckor gammal svartvit kattunge, som snart visar sig att vara en halvvuxen Mini-katt, blir Cloetta. Katjes är mörk som lakrits och Holly läcker som en dansk chokladbar. Mentos? Du gissade rätt. Vit. Med tvåfärgade ögon och bra hörsel.
Under helgen skakar Mars mer och mer på huvudet. Söndag kväll sväller ena örat upp som en ballong. Blodöra? Jag googlar. Jajamän. Måndag ringer jag veterinären. Det blir en akut tid samma dag och de är snälla att fixa kastration och chip samtidigt som de rensar hans igentäppta öron och rakar av de fruktansvärda tovorna.
Vi får med recept på ögonsalva och medel för att döda öronskabb.
När det blir fredag igen går de efterlämnade katterna i fällorna som står vid kvinnans hus och vid husvagnen. Två katter till anländer. Och får sitta i karantän tills jag har koll på hur de mår. Polly blir Polly då. Och den fluffigaste kattungen jag någonsin har sett blir Milky Way – fast jag ser egentligen bara Milky Way i glimtar. Hon är så rädd att hon knappt vågar titta på mig. Fyra-fem månader gammal har hon varit helt ensam i en dryg vecka utan vara sig människor eller kattkompisar. Det har inte gjort något bra för hennes mentala hälsa. Men hon återhämtar sig. Polly likaså.
Dagarna blir veckor medan vi avvaktar för att se hur många honkatter som är dräktiga och försöker få bukt med öronskabb och ögonproblem. Mars får snabbt ett nytt hem som han äger och älskar efter fem minuter. Ett liv som ensamkatt är hans grej efter att ha fått stryk av ett helt gäng tjejer gud vet hur länge.
Geisha och Estrella växer. Runt midjan. Geisha snabbt. Estrella mer lagom. Cloetta, Milky Way, Holly och Katjes börjar löpa. Vi fattar misstanke om att Mentos är dräktig. Undrar om inte Polly också är lite väl rund om magen? Klarar vi av att ha fyra kullar samtidigt? Hur långt gångna är tjejerna? Ska vi få panik och springa runt som huvudlösa höns? Vi tänker igenom det och beslutar att vi fixar det. Bara vi inte behöver ha koll på en massa annat samtidigt.
Planen var att kastrera tjejerna som inte var dräktiga, men det är bara att inse att vi får försöka hitta nya för alltid-hem som kan sköta den biten. Milky Way är först ut att söka hem. Hon trivs inte med att det händer så mycket runt henne.
Vi förbereder oss på att öppna Skånes fräsigaste barnbördsavdelning. Vi delar upp huset i fyra delar och börjar bygga förlossningslådor och tänka ut allt som kan hända. Geisha börjar bli så stor att hon inte kan tvätta sig själv. Vi får hjälpa till. Hur många ungar har hon i magen? Har hon spenar så det räcker!?
Samtidigt blir det uppenbart att jo, vi har faktiskt fyra dräktiga honkatter i huset. Oj då.
Första augusti kommer Geisha och hämtar mig. Jag ska hänga med till en av förlossningslådorna. ”Dags att vara barnmorska, människa!” Fem ungar blir det. En tuff förlossning där mamma inte kan fixa allt själv – för hon når helt enkelt inte sin egen rumpa oavsett hur mycket hon kämpar. Magen är alldeles för stor. Men det går bra. Vilken lycka i lådan när det är över och alla diar.
Fyra dagar senare är det dags för tonårsmamman som också hämtar mig. Vi är bekymrade. Kommer hon att begripa att det är hennes barn? Två bebisar blir det. Alldeles lagom för en så liten mamma. Hon gör ett mycket bra jobb i början. Sköter om sina små så duktigt att vi blir rent tårögda.
Åter fyra dagar går. Då är det till vår stora överraskning Mentos som redan ska föda. Hon hämtar mig precis som de andra men vet inte vart hon vill föda. Byter plats tre gånger innan jag lyckas få henne att lugna sig. Hon är ingen bra föderska. Men det går. Fyra friska ungar blir det. Med lite hjälp.
När det är över vet vi varför vi inte upptäckte att hon var gravid. Långa, smala Mentos är mager som ett benrangel. Trots en aptit som två.
Vi behöver färre katter att ta hand om. Milky Way lyckas få ett nytt, underbart hem och blir Luna. Holly och Katjes får också ett fantastiskt nytt hem några veckor senare, ungefär samtidigt som Polly får sin kull. Den fjärde och sista.
Även Polly känner när det är dags och beställer förlossningshjälp. Hon har den svåraste förlossningen av alla. Skriker så de andra katterna i huset behöver tröstas. Kastar sig ut ur lådan när hon ska krysta och biter mot rumpan i desperation. Jag griper en rulle hushållspapper som hon kan sätta tänderna i så det inte händer en olycka med min hand – eller en unge. Köksrullen dör. Men Polly klarar det. Och är så stolt och lycklig efteråt att det är omöjligt att inte le när man ser henne ligga storspinnande i lådan med sina tre små.
Berättelsen är långt ifrån slut. Numera är Geishas barn åtta veckor och Pollys fem. Alla småttingar är duktiga och går på lådan. Äter mat. Vårt hus är vilda västern med fjorton pigga och glada kattungar som har livet framför sig och hela världen som sin lekplats. Det är dags att vaccinera och chippa de små. Boka tid för kastration av mammorna. Försöka fånga fjorton fantomsnabba banditer på bild. Leta hem till de som inte ska stanna kvar. Jo, några får stanna. Visserligen skulle vi inte ha fler katter. Men då är det ju tur att katterna kan ha oss.
Rikke Henriksens
Se bild och text med de katter som är redo för adoption.
KATTERNA KOSTAR PENGAR!
Flera av katterna har varit hos veterinär för olika besvär, och mat, sand, avmaskningspiller och mediciner kostar mycket till en så stor kattflock! Skänk gärna en gåva. Märk ”Guldkatt”.
PG 138 39 84-0
Swish 123 554 90 27
PayPal https://kks.nu/formdir/view.php?id=22964
SMS:a KKS100 GULDKATT till 72456 och du skänker 100 kr.
SMS:a KKS200 GULDKATT och du skänker 200 kr.
SMS:a KKS300 GULDKATT och du skänker 300 kr.
SMS:a KKS400 GULDKATT och du skänker 400 kr.
SMS:a KKS500 GULDKATT och du skänker 500 kr.